President Donald Trump driver på för förnyade kärnvapenförhandlingar med Iran samtidigt som han hotar med militära insatser om diplomatin misslyckas – en tvåspårsstrategi som kan omforma relationerna mellan USA och Iran men som innebär betydande risker för globala marknader och regional stabilitet. Administrationens strategi, som beskrivits i nyliga uttalanden, syftar till att pressa Teheran till ett nytt avtal efter att 2015 års kärnvapenavtal kollapsade.
Varför tvåspårsstrategin uppstår nu
Trumps stöd för nya samtal kommer mitt i ökade spänningar kring Irans framskridande urananrikningsprogram och dess stöd till proxystyrkor i Mellanöstern. Presidenten har länge kritiserat det ursprungliga Joint Comprehensive Plan of Action (JCPOA) som otillräckligt, men hans administration ser nu en möjlighet att förhandla fram ett bredare avtal som även omfattar Irans ballistiska missilprogram och regionala aktiviteter. Samtidigt har Trump varnat för att om Iran inte kommer till förhandlingsbordet är USA berett att använda militärt våld för att förhindra att landet skaffar sig en kärnvapen.
Hur samtalen skulle kunna se ut
Eventuella nya förhandlingar skulle sannolikt innebära direkta samtal mellan USA och Iran, möjligen med europeiska och arabiska Gulfstater som medlare. Administrationen har ännu inte specificerat några förhandsvillkor, men tjänstemän har antytt att Iran måste stoppa sitt mest känsliga kärnvapenarbete innan samtalen inleds. Irans ledarskap har hittills avvisat direkta samtal under påtryckningar, även om bakkanalkommunikation har fortsatt via mellanhänder. Tvåspårsstrategin är utformad för att ge Iran ett tydligt val: förhandla fram ett verifierbart avtal eller möta eskalerande militära och ekonomiska konsekvenser.
Risker för globala marknader och regional säkerhet
Osäkerheten kring USA:s strategi har redan skakat oljemarknaderna, med råoljepriser som fluktuerar vid varje nytt uttalande från Washington eller Teheran. En militär konfrontation skulle kunna störa sjöfarten genom Hormuzsundet, en kritisk flaskhals för globala oljeförsörjningar, och utlösa en bredare konflikt som involverar Irans proxystyrkor i Irak, Syrien, Jemen och Libanon. Omvänt skulle en framgångsrik diplomatisk genombrott kunna lätta på sanktionerna och föra tillbaka iransk olja till globala marknader, vilket potentiellt skulle sänka priserna. Investerare följer utvecklingen noga, men vägen framåt är fortfarande oklar.
Vad som händer härnäst
Administrationen förväntas skicka en särskild sändebud till regionen under de kommande veckorna för att sondera stödet för tvåspårsstrategin bland allierade och för att framföra budskap till iranska tjänstemän. Kongressen kommer också att hålla utfrågningar om administrationens Iranpolitik, där lagstiftarna är splittrade i frågan om huruvida det är klokt att hota med militära insatser samtidigt som man erbjuder samtal. Nästa drag ligger hos Teheran: att antingen svara på den diplomatiska invit eller förbereda sig för eventuella angrepp.
