Brittiska hushåll kommer att se sina energiräkningar stiga med 16 procent i januari, den största ökningen på fyra år – en utveckling som hotar att blåsa nytt liv i inflationen och komplicera Bank of Englands kommande beslut om räntan.
Vad som driver januaris höjning
Uppgången på 16 procent är den största enskilda höjningen sedan 2022, då priserna på gas på grossistmarknaden sköt i höjden efter Rysslands invasion av Ukraina. Höjningen kommer att drabba miljoner hushåll som redan är pressade av högre mat- och transportkostnader.
Energimyndigheten Ofgem fastställer pristaket som begränsar hur mycket leverantörer får ta ut per enhet gas och el. Taket justeras var tredje månad utifrån grossistpriser, nätkostnader och politiska avgifter. Januarisiffran återspeglar den sammanlagda effekten av dessa faktorer.
För ett genomsnittligt hushåll innebär höjningen på 16 procent flera hundra pund extra i årliga räkningar, även om den exakta effekten beror på förbrukningen. Höjningen omfattar både gas och el.
Inflationstrycket återvänder
Bank of England har under två år försökt få inflationen tillbaka till målet på 2 procent. Energipriser påverkar konsumentprisindex direkt, så en ökning av hushållens räkningar med 16 procent kommer att driva upp den totala inflationstakten.
Det kan bromsa takten i räntesänkningarna. Marknaden hade räknat med flera sänkningar i år, men en ny inflationstopp kan tvinga penningpolitiska kommittén att hålla räntan oförändrad eller agera mer försiktigt.
Högre energikostnader får också spridningseffekter i ekonomin. Företag möter större omkostnader, vilket kan påverka konsumentpriserna för varor och tjänster. Banken följer dessa andrahandseffekter noga, eftersom de kan göra inflationen mer trögflytande.
Bank of Englands nästa räntebeslut väntas i februari, strax efter att januariräkningarna träder i kraft. Beslutsfattarna måste väga den tillfälliga inflationsuppgången från energin mot underliggande prispress.
Om banken ser energitoppen som tillfällig kan den bortse från den. Men om högre räkningar driver upp lönekrav och tjänstepriser kan kommittén hålla räntan högre under längre tid.
Finansminister Rachel Reeves har ännu inte kommenterat siffran. Regeringens finanspolitiska planer är redan pressade av högre upplåningskostnader, och eventuellt ytterligare stöd till hushållen skulle behöva finansieras.
Vad som händer härnäst
Energileverantörer börjar meddela kunderna om de nya priserna i december. Ändringen träder i kraft den 1 januari. Ofgem väntas publicera en fullständig redogörelse för pristaket inom kort.
Konsumentgrupper uppmanar hushåll att kontrollera om de kvalificerar för Warm Home Discount eller andra stödprogram. Regeringens Energy Price Guarantee, som begränsade räkningarna under krisens värsta period, har löpt ut.
För närvarande ligger fokus på Bank of Englands möte i februari. Beslutet kommer att visa om energitoppen betraktas som brus eller som ett skäl att hålla räntan oförändrad.
