Bankbranschens branschorganisationer kräver regler mot penningtvätt för stablecoins som riktar in sig på högrisktransaktioner och aktivitet på andrahandsmarknader. Organisationerna menar att nuvarande regelverk lämnar dörren öppen för missbruk i delar av stablecoin-ekosystemet som inte fått tillräcklig granskning.
Varför andrahandsmarknader hamnar i fokus
Branschorganisationerna argumenterar att stablecoin-regler bör omfatta andrahandsmarknader – de platser där användare köper, säljer eller handlar med stablecoins efter den ursprungliga emissionen. De ser dessa marknader som en svag punkt där olagliga aktörer kan flytta pengar utan den tillsyn som tillämpas på banker och primära emittenter.
Enligt deras syn skulle krav på att andrahandsplattformar samlar in identitetsdata, rapporterar misstänkt aktivitet och screenerar för sanktionerade enheter täppa till ett kryphål. Organisationerna betonar att inte alla stablecoin-transaktioner har samma risk. En person som växlar några hundra dollar är inte samma sak som en stor, anonym transaktion, säger de.
Fokus på var den verkliga faran ligger
Argumentet från banksidan är enkelt: behandla inte varje stablecoin-överföring som en högrisköverföring. Istället vill de att tillsynsmyndigheter lägger resurser på att övervaka transaktioner som ser misstänkta ut – stora volymer, kända mixers, adresser kopplade till kriminella grupper. De säger att en generell regel kan kväva legitim användning samtidigt som de faktiska hoten ignoreras.
Branschorganisationer som företräder stora banker har historiskt drivit på för likvärdig reglering mellan krypto och traditionell finans. Men här drar de en gräns. De vill att reglerna ska vara smarta, inte bara tunga.
Klyftan de ser i nuvarande stablecoin-reglering
Befintliga ramverk, menar de, fokuserar för mycket på stablecoin-emittenten – företaget som präglar och löser in token. Det lämnar ett tomrum i andrahandsmarknadens ekosystem. Ett stablecoin kan vara helt kompatibelt vid emissionspunkten, men när det väl hamnar på en decentraliserad börs eller en peer-to-peer-plattform kan skydden mot penningtvätt försvinna.
Organisationerna hävdar att detta gap inte bara är teoretiskt. De pekar på mönster där stablecoins används som avvecklingstillgångar vid lösenbetalningar och på darknet-marknader. Utan tillsyn på andrahandsmarknaden blir brottsbekämpning nästan omöjlig efter det första steget, säger de.
Tillsynsmyndigheter, inklusive finansdepartementet och Financial Crimes Enforcement Network (FinCEN), har signalerat att de tittar på regelverk för stablecoins. Bankbranschens organisationer framför sina synpunkter tidigt i hopp om att påverka de riktlinjer som kommer.
Nästa konkreta steg kan vara ett föreslaget regelverk från FinCEN som omfattar stablecoin-transaktioner. Ingen tidsplan har satts, men trycket från banksektorn kommer sannolikt att hålla frågan på den främsta agendan.
