En topprådgivare till Europeiska kommissionen driver på för att reglerare ska prioritera tokeniserade verkliga tillgångar framför regler för decentraliserad finans (DeFi) när unionen sätter nästa kryptoprioriteringar. Peter Kerstens, som råder kommissionen i digital finans, argumenterar för att marknader för tokeniserade aktier, obligationer och andra traditionella tillgångar erbjuder mer omedelbar potential än den spretiga och riskfyllda DeFi-sektorn. Hans uttalanden kommer i samband med att Bryssel utarbetar sin agenda för finansiella tjänster 2025–2029.
Varför verkliga tillgångar får företräde
Tokenisering – att omvandla äganderätten till en fysisk eller traditionell finansiell tillgång till en digital token på en blockchain – har tyst vunnit mark bland traditionella banker och kapitalförvaltare. Till skillnad från DeFi, som till stor del verkar utanför befintliga regelverk och har plågats av hack och kollapser, kan tokeniserade verkliga tillgångar inordnas i nuvarande värdepappers- och förvaringslagar. Kerstens anser att prioritering av detta spår kan locka institutionellt kapital och ge konkreta ekonomiska fördelar utan att man behöver vänta på en total omskrivning av kryptoregler.
Rådgivarens hållning representerar en tydlig satsning: att EU får mer valuta för sina regleringsinsatser genom att bana väg för tokeniserade obligationer, fonder och råvaror än genom att försöka tygla det fria DeFi-ekosystemet. Enligt hans föredragna tillvägagångssätt skulle kommissionen kanalisera resurser till att klargöra hur tokeniserade tillgångar passar in under MiFID II, förordningen om marknader för kryptotillgångar (MiCA) och regler om slutgiltighet av avveckling – snarare än att utforma skräddarsydd DeFi-lagstiftning från grunden.
En lugnare fil för DeFi
Det innebär inte att DeFi ignoreras, men det hamnar längre ner på att-göra-listan. Kerstens syn innebär att EU för närvarande bör låta MiCA:s befintliga regler för tjänsteleverantörer av kryptotillgångar fungera som ett säkerhetsnät för DeFi-aktiviteter, samtidigt som sektorn övervakas med avseende på systemrisker. Logiken: DeFi:s globala, pseudonyma karaktär gör det svårare att reglera inom en enskild jurisdiktion, och för tidiga hårda regler kan driva innovation utomlands utan att förbättra konsumentskyddet.
Vissa branschaktörer har varnat för att nedprioritering av DeFi kan göra att Europa hamnar på efterkälken inom en teknik som så småningom kan ligga till grund för stora delar av finanssektorn. Men Kerstens verkar ställa sig på reglerarnas sida som anser att den omedelbara vinsten ligger i att göra traditionella marknader mer effektiva genom tokenisering – minska avvecklingstider, sänka kostnader och möjliggöra delat ägande av högvärdiga tillgångar.
Vad som händer härnäst
Kerstens uttalanden är inte officiell EU-politik, men de väger tungt inom kommissionens enhet för digital finans. Hans team förväntas mata in dessa rekommendationer i ett bredare policy-papper som ska publiceras senare i år och som kommer att beskriva lagstiftningsprioriteringar för nästa kommissionsperiod. Det papperet kommer att konkurrera med andra agendor – inklusive grön finans och planer för digital euro – om utrymme i lagstiftningskalendern.
Rådgivarens inlägg belyser en växande splittring i europeiskt kryptotänkande. Vissa medlemsstater och Europeiska centralbanken vill ha strängare DeFi-kontroller efter FTX-kollapsen och Terra-Luna-kraschen. Andra, inklusive delar av kommissionen, oroar sig för att överreglering av frontlinjen kan ge en fördel till USA, Storbritannien och Asien. Kerstens föreslagna mellanväg – snabbspåra tokeniserade tillgångar, sakta ner DeFi – kan bli den fungerande kompromissen.
För närvarande ligger bollen hos kommissionens generaldirektorat för finansiell stabilitet, som kommer att utarbeta den slutliga prioriteringslistan. Kerstens och hans team kommer att tillbringa de kommande månaderna med att lobba nationella reglerare och EU-parlamentariker för att säkerställa att tokenisering inte begravs under konkurrerande krav.
