En hög tjänsteman inom Europeiska centralbanken argumenterar för ett permanent system med gemensam europeisk skuld. ECB-ledamoten Patsalides hävdade denna vecka att en sådan mekanism skulle stärka euron, bidra till att fördjupa blockets kapitalmarknader och lyfta valutan på den globala scenen som reservtillgång.
Argument för ett gemensamt skuldinstrument
Patsalides beskrev en permanent gemensam skuldfacilitet som ett strukturellt verktyg – inte bara en krisrespons. Under pandemin gav EU ut gemensam skuld genom programmet NextGenerationEU, men det var tillfälligt. Tjänstemannen vill nu att den modellen blir en permanent del av eurozonens finansiella arkitektur. Tanken är att ett stadigt flöde av gemensamt emitterade obligationer skulle skapa en djup och likvid marknad som investerare världen över kan lita på. Den likviditeten skulle i sin tur göra euron mer attraktiv för centralbanker och statliga förmögenhetsfonder att hålla i sina reserver.
Varför kapitalmarknaderna behöver en djupare grund
Framstöten knyter också an till det långvariga projektet att bygga en verklig kapitalmarknadsunion i Europa. Just nu är eurozonens kapitalmarknader fragmenterade. Varje land ger ut sin egen skuld med varierande kreditbetyg och avkastning. Det gör det svårare för en enskild europeisk marknad att konkurrera med USA. Patsalides ser ett permanent gemensamt skuldinstrument som ett sätt att skapa en gemensam riskfri tillgång, liknande amerikanska statsobligationer. Utan den ankarpunkten har blockets kapitalmarknader svårt att uppnå den djup och enhetlighet som globala investerare efterfrågar.
Att höja eurons globala roll
Utöver interna marknadsmekanismer har förslaget en geopolitisk dimension. Euron är den näst mest använda reservvalutan, men ligger fortfarande långt efter dollarn. Patsalides argumenterade att en permanent gemensam skuldmekanism skulle signalera EU:s långsiktiga engagemang för finanspolitisk samordning och stabilitet. Den signalen spelar roll. Centralbanker och internationella investerare letar efter pålitlighet och förutsägbarhet när de väljer var de ska placera reserver. Ett stadigt utbud av högkvalitativa eurodenominerade obligationer skulle ge dem fler skäl att flytta sig bort från dollarn.
ECB-tjänstemannens uttalanden kommer när eurozonen debatterar hur gemensamma prioriteringar som försvar, energiobendeende och klimatåtgärder ska finansieras. Under det senaste året har Europeiska kommissionen lanserat idéer om nya gemensamma upplåningar för att finansiera dessa mål. Patsalides säger i praktiken att punktvis upplåning inte är tillräckligt – blocket behöver en permanent ram.
Förslaget är långt ifrån klart. Det skulle kräva enhälligt godkännande från EU:s medlemsstater, av vilka många fortfarande är tveksamma till att mutualisera skuld. Länder som Tyskland och Nederländerna har historiskt motsatt sig permanent gemensam upplåning och argumenterat att det skulle kunna belöna finanspolitiskt slöseri. Patsalides framstöt återuppväcker den debatten utan att erbjuda en tydlig väg till konsensus. För närvarande fortsätter ECB-ledamoten att förespråka, och frågan om Europa är redo för permanent gemensam skuld är fortfarande öppen.
