Europeiska kommissionen har lovat en hårdare linje i handeln med Kina efter att blockets handelsunderskott mot Peking svällt till 360 miljarder euro. Siffran, som är rekordhög, har ökat trycket på Bryssel att skydda europeiska industrier från vad tjänstemän beskriver som en alltmer snedvriden handelsrelation.
Omfattningen av gapet
Kinas omfattande tillverkningsbas och växande dominans inom nyckelsektorer som elfordon, solpaneler och batterier har fördjupat EU:s beroende av import. Europa skickar långt färre varor och tjänster till Kina än vad det köper, vilket skapar en klyfta som stadigt vuxit under det senaste decenniet. Underskottet på 360 miljarder euro är inte en plötslig topp – men omfattningen är nu svår för beslutsfattare att ignorera.
Europeiska företag har länge klagat över begränsad marknadstillgång i Kina, påtvingad tekniköverföring och statliga subventioner som ger kinesiska konkurrenter ett försprång. Underskottssiffran omfattar endast handel med varor och tjänster; den inkluderar inte värdet av investeringar eller digitala tjänster, där obalanserna kan vara ännu större.
Vad kommissionen lovar
Europeiska kommissionen, EU:s verkställande organ, sade att man kommer att vidta hårdare åtgärder för att hantera obalansen. Det inkluderar att använda befintliga handelspolitiska skyddsinstrument mer aggressivt och att driva på för ömsesidig tillgång till Kinas marknad. Löftet kommer efter år av diplomatiska ansträngningar som gett begränsade resultat.
Tjänstemän i Bryssel har debatterat om att införa tullar på kinesiska elfordon, i linje med ett liknande drag från USA. Kommissionen har också inlett en subventionsundersökning av kinesiska solpaneltillverkare. Även om inga specifika nya åtgärder tillkännagavs tillsammans med underskottssiffran, signalerar kommissionens språk en förändring i tonen – från engagemang till konfrontation.
För europeiska tillverkare, särskilt inom bil- och förnybar energiindustrin, är handelsunderskottet mer än en statistik. Det speglar förlorad försäljning både hemma och utomlands. Tyska biltillverkare möter till exempel hård konkurrens från kinesiska märken både i Kina och Europa. Franska och italienska lyxvaruexportörer drar däremot nytta av stark försäljning till kinesiska konsumenter, men dessa vinster är koncentrerade till ett fåtal sektorer.
Den bredare oron är att Europas industribas kan urholkas om handelsgapet fortsätter att vidgas. Stål-, kemi- och maskintillverkare har alla sett sin andel av Kinas marknad krympa. Kommissionens löfte om hårdare åtgärder är avsett att signalera att man inte kommer att låta obalansen växa okontrollerat.
Men EU är också beroende av Kina som källa till sällsynta jordartsmetaller, batterier och andra komponenter som är avgörande för den gröna omställningen. En handelstvist riskerar att störa dessa leveranskedjor. Bryssel måste balansera sin önskan att skydda europeisk industri med behovet av att hålla nödvändig import igång.
Vad som kommer härnäst är oklart. Kommissionen har inte lagt fram en tidsram för nya åtgärder. Handelskommissionär Valdis Dombrovskis förväntas ta upp frågan vid kommande möten med kinesiska tjänstemän. Blockets medlemsstater är fortfarande oense om hur långt man ska gå – vissa vill ha hårdare tullar, andra fruktar vedergällning. Underskottet på 360 miljarder euro gör debatten svårare att undvika.
