Ledamoten i ECB:s direktion Isabel Schnabel varnade på måndagen för att stablecoins uppvisar samma svagheter som drev 2008 års penningmarknadskris, vilket väcker farhågor om rusningar och tvångsförsäljningar inom tokeniserad finans. Hennes uttalanden kommer när den globala stablecoinmarknaden uppgår till cirka 300 miljarder dollar, där Tether och USDC står för 90 procent av den andelen – och eurodenominerade stablecoins knappt registreras.
ECB:s parallell till penningmarknadsfonder
Schnabel argumenterade att stablecoins, likt penningmarknadsfonder före kraschen 2008, är sårbara för en plötslig förtroendeförlust. Om en stor emittents reserver ifrågasätts kan innehavare skynda sig att lösa in i massiv skala. Den tvångsförsäljningen, sade hon, skulle kunna sprida instabilitet bortom kryptomarknaderna. Det är en jämförelse som tillsynsmyndigheter har cirkulerat kring i åratal; Schnabel gjorde den explicit.
Stablecoins: Ett verktyg på 300 miljarder dollar enbart för krypto
Enligt ECB-data sker cirka 85 procent av stablecoin-transaktionsvolymen inom kryptohandelsplattformar, inte i den bredare ekonomin. Det isolerar traditionell finans för tillfället, men innebär också att stablecoins inte har bevisat sig som betalningsinfrastruktur. Utan verklig användning är deras systemiska påverkan begränsad – men koncentrationsrisken är extrem: två emittenter kontrollerar nio tiondelar av marknaden.
Varför euron knappt registreras
Europeiska stablecoins har sammanlagt 500 miljoner euro – mindre än 0,2 procent av den globala summan. EU:s MiCAR-ramverk försöker åtgärda detta genom att tvinga emittenter att hålla minst 30 procent av reserverna som bankinsättningar, en tröskel som stiger till 60 procent för systemviktiga aktörer. Den regeln håller euro-stablecoins tätt knutna till banksystemet, men gör dem också svårare att skala upp än dollarbackade konkurrenter.
Den digitala euron som motvikt
ECB-tjänstemän ser ett strategiskt problem här. Dollar-denominerade stablecoins som USDC och USDT fördjupar dollarns grepp om tokeniserad finans och urholkar eurons roll. ECB slår tillbaka genom projekten Pontes och Appia, två initiativ som bygger den digitala euron som ett offentligt alternativ. Målet: ge européer en statligt stödd digital valuta som inte är beroende av privata stablecoin-emittenter – eller av dollarn.
ECB har inte satt ett fast lanseringsdatum för den digitala euron, men Pontes och Appia går vidare från pilotfasen. Huruvida de kan konkurrera med ett Tether-system på 270 miljarder dollar är fortfarande en öppen fråga.
